This essay is comparing two authors and the way they make use of and explain some of the archaeological methods and artifacts through their books.The first author is the Swedish archaeologist Stig Welinder, who has written Jordbrukets första femtusen Är (The First Five Thousand Years of Agriculture). The second author is the American archaeologist and writer Adrian Praetzellis, who has written the book Death by Theory.These books are very different in some ways, but not in others. The main difference is that Death by Theory is belles-lettres while Jordbrukets första femtusen Är is science.Both authors explain and in some way apply the use of the terms ?artifact? and ?ethnoarchaeology?, which is the two main subjects of comparison in this essay. The way they present these subjects, through their different styles of writing, is compared and discussed.

Studien tittar pÄ betydelsen av jordbruk för utveckling. DÀrefter fortsÀtter studien att titta pÄ hur jordbrukets roll i Kambodja ser ut och finns det andra sÀtt som bÀttre lÀmpar sig för att Kambodja ska nÄ utveckling. Vi har lagt speciellt fokus pÄ risodlingens roll som inkomst aktivitet. För att hitta svaren pÄ frÄgorna tittar vi pÄ tvÄ olika aspekter, economic development samt livelihood approaches. Economic development ser jordbrukets roll som en central del i utveckling av industri medan livelihood ser att det finns mer komplexa mönster i verkligheten att beakta för att utveckla ett land.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Traditionellt skötta jordbrukslandskap hyser nÄgra av Sveriges mest artrika naturtyper, i huvudsak öppna grÀsmarker till vilka en stor del av Sveriges hotade kÀrlvÀxter Àr knutna. Jordbrukets utveckling sedan 1800-talets slut har lett till kraftig minskning av grÀsmarker och sÀmre kvalitet hos de kvarvarande. SkÀrgÄrdsjordbruket har smÄ möjligheter till storskalighet och har inte haft samma effektiviseringstryck pÄ sig som jordbruk pÄ fastlandet. Det kan alltsÄ tÀnkas ha behÄllit Àldre tiders smÄskalighet ? i de fall det fortfarande bedrivs ? och dÀrmed stora naturvÀrden.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hÀlften av nittonhundratalet har inneburit stora förÀndringar för odlingslandskapet. Den biologiska mÄngfalden har minskat kraftigt och kulturbÀrande landskapselement har hotats. DÀrför finns det nationella miljömÄlet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som frÀmjar vÀxt- och djurliv, men som ocksÄ Àr vÀrdefullt för mÀnniskan utifrÄn kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket vÀrde jordbrukets kulturmiljö har för mÀnniskans vÀlbefinnande och hur den kan anvÀndas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i SkÄne som bedriver rehabilitering i gÄrdsmiljö har intervjuats för att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för denna typ av verksamhet.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Som rektor i kommunal verksamhet fo?rva?ntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man a?r ansta?lld. Rektorers roll a?r ofta fo?rknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket go?r att det inte a?r enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det a?r vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, sa? som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utfo?rda arbetet.